Vad innebär en vindkraftspark? Det är egentligen fel att kalla det för en park då det faktiskt är fråga om en industri. En industri som har en påverkan på den plats där den är placerad. Den påverkar människor, djur och natur.
I och med att de är högre än 150 meter har verken den högintensiva vitblinkande hinderbelysningen.
Hinderbelysning våren 2026.
Isbildning på blad på vindkraftverk från Vestas (V136) i norra Småland januari 2026. Filmen visar hur isbildning sker, hur isbildningen påverkar ljudet från verken, och hur verken körs för att skaka av isen då dessa verk inte har någon uppvärmning av bladen. De körs med 12 varv i minuten i någon minut eller några minuter för att sedan gå med tre varv i minuten, de byter riktning (ofta) och fortsätter så. På kvällen och natten hörs verken över ett stort område. Med ljudnivåer närmare 60 dBA vid bostad 1000 meter från verken och 45 dBA fem km från verken. Dagen efter är det knappt någon is kvar på bladen, det är inte någon större mängd iskast i närheten av verken heller vilket måste innebära att isen från bladen kastats långt. En beräkning visar att isen har kastats mellan 350 till drygt 600 meter från verken.
Olja på torn och fundament.
Byggnation
För att få vindkraftverken på plats breddades och byggdes vägar fram till de platser där verken sedan placerades. 6-7 meter breda vägar med schaktade kanter, för att få plats med de stora blad som sitter på vindkraftverken. Det innebär gator i naturen som är ca 25 meter breda.
Vid platsen för varje vindkraftverk anlades en yta som bl. a. användes för kranen och för förvaring av material under byggnationen. Varje vindkraftverk står på ett fundament av betong. För varje fundament behövdes det betong från ca 100 betongbilar. Ett vindkraftverk från Vestas på 4,2 MW med en navhöjd på 155 meter väger ca 750 ton, fundamentet innehåller 750 ton betong och 40 ton stål och järn.
Gjutning av fundament.
Bolagets film från byggnationen.
Film från byggnationen av etableringen Lyckås vid Kaxholmen utanför Jönköping. 180 meter höga Vestas V150 med en rotordiameter på 150 meter.
Film från byggnationen av etableringen Boarp.
Blad
Innan bladen ska transporteras så har de förstås tillverkats. En stor del av bladen tillverkas i Kina och skeppas med båt därifrån. Blad tillverkas även på andra ställen som Italien, Danmark, Tyskland och USA. Bladen till verken i Sötterfällan tillverkades i Kina.
Film som visar hur ett blad tillverkas.
Blixtnedslag i blad, 230806.
Inspektion av blad, 230828.
Hinderbelysning
Förutom att verken rent visuellt förändrar horisontlinjen så får man ett kraftigt vitt blinkande ljus från hinderbelysningen som är särskilt synligt kvällar och nätter, framförallt när himlen är molnig. Då studsar ljuset i molnen och belysningen upplevs som blixtar.
Med skillnaden att det i detta fallet kommer en blixt i sekunden. De verk som har ett torn som är högre än 150 meter har också en röd fast belysning mitt på tornet. Verk med en totalhöjd under 150 meter har en röd blinkande belysning. Men det planeras inte verk på så, i vindkraftssammanhang, låg höjd sedan flera år tillbaka.
Ljud och buller
Vindkraftverk låter på ett sätt som ingenting annat. Bladens rörelse och de ljud som uppstår av den rörelsen, ljud från torn och ljud från turbinen.
Ljudet från ett vindkraftverk låter inte som något annat.
Ljudet från vindkraftverk vid bostad.
Om ljudet från ett vindkraftverk har en hörbar ton vid bostad är 35 dBA högsta gränsen för hur högt verken får låta vid bostad.
Vintertid när det inte är löv på träden och (ibland) snö på marken så hörs ljudet mer än under sommaren. Man pratar också om infraljud, ljud som vi inte hör men påverkas av. Kring det finns inga undersökningar när det gäller verk av den storlek som är aktuell idag.
Vindkraftverk närmast en bostad går igång. Ljudnivån vid bostad går från 36 dBA till 42 dBA.
Ljudet från ett vindkraftverk påverkas av avstånd, mark och väder. Det mesta ljudet från ett vindkraftverk uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Ljudet är av bredbandig karaktär och upplevs som svischande. På nära håll kan det låta nästan väsande, men på större avstånd blir ljudet dovare. Detta beror på att frekvensspektrat förändras på grund av den så kallade luftabsorptionen.
Ljudnivån avtar med avståndet, men marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar hur mycket ljudet minskar. Vatten dämpar till exempel sämre än land. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig.
Buller från vindkraftverk upplevs som störande. Det finns inte lika många studier av bullerpåverkan från vindkraftverk som det finns om bullerpåverkan från väg-, tåg- och flygtrafik. Den forskning som gjorts visar att buller från vindkraft är mer besvärande, och att fler känner sig störda av vindkraftsbuller än av annat buller vid motsvarande ljudnivåer.
Utöver störningsupplevelsen är det inte uteslutet att vindkraftsbuller (Ett dygnet runt amplitudvarierad, pulserande buller på enligt beräkningar i genomsnitt 40 dB) också kan ha andra negativa hälsoeffekter, som sömnproblem och hjärt-kärlpåverkan. Man pratar då om infraljud. Hittills saknas studier som visar sådana effekter.
Ljudet eller bullret från vindkraftverken går inte att jämföra med ljudet från en väg eller kylskåp som är jämförelser som företrädare för bolag inom vindkraftsindustrin gör vid samråd.
Knarrande ljud från vindkraftverk.
Vindkraftverket med det knarrande ljudet rör sig i en ”ormliknande rörelse”. Det verket fick senare delar i två av bladen bytta.
Något låter i ett blad på ett Siemens Gamesaverk.
Ljud från torn på ett Vestasverk.
Skuggor
Bladen från verken skuggar och kan skugga vid bostäder närmast verken, både ute och inne.
Verk med solen i bakgrunden.
Miljö
Vindkraften har, trots att det ofta pratas om vindkraft som grönt, förnybart, ren energi, fossilfritt och klimatsmart, en miljöpåverkan. Filmen är från Baotou i Kina där en stor del av de särskilda jordartsmetallerna som används grävs upp.
I varje vindkraftverk används det minst ett ton särskilda jordartsmetaller (en siffra som nämns är 400 kg per MW, det skulle innebära nästan 3 ton i verk med 7,2 MW). Framförallt neodymium men även praseodymium, dysprosium och terbium. Metaller som idag nästan enbart kommer från Kina (94%). Det är dokumenterat hur farligt avfallsvatten har släppts ut till omgivningen. Förutom dessa metaller går det också åt flera ton koppar.
Ett blad till ett vindkraftverk innehåller förutom glasfiberkomposit och plast ca 150 kvadratmeter balsaträ från (ofta) den ecuadorianska regnskogen. Man pratar om att bladen släpper ifrån sig mikroplaster, det finns dock inte några undersökningar på hur mycket. Bladen slits av bl.a. regn och snö. Vindkraftsindustrin anger siffran 0,15 kilo per verk och år. Man kan iaf konstatera att bladen har ett slitage, annars hade inte företag som sysslar med att reparera blad eller tillhandahåller produkter för att förebygga slitage förekommit.
Att det pratas om mikroplaster just när det gäller vindkraft är inte bara för att det är mikroplaster. Det finns väldigt mycket annat som släpper ifrån sig långt mycket större mängder mikroplaster, biltrafiken är ett exempel. Men vid tillverkningen av blad används det epoxi som till 30 procent innehåller något som heter Bisfenol A eller Bisfenol F som är ett hormonstörande medel och det är det som gör att det av en del tas upp som ett potentiellt problem.
Bladen är svåra att återvinna p.g.a. tillverkningsprocessen. Både Vestas och Siemens Gamesa säger att det redan går eller kommer att gå att återvinna bladen men det sker ingen återvinning idag.
Vattenfall har sedan några år tillbaka förbjudit deponi av blad. Så nu långtidförvaras bladen istället tills de kommer att gå att återvinna.
Bladen innehåller balsaträ från Amazonas med de problem som det ger. Klicka här för att se hela filmen på Youtube.
Slitna blad på Gotland, bladen (och de övriga delarna) ses här på Googles karttjänst.
Djurlivet
Vindkraft är generellt ett större problem för fladdermöss än för fåglar. Fler fladdermöss dödas, och dödligheten koncentreras till några få arter som riskerar att påverkas kraftigt. Det finns antagligen flera anledningar till att vindkraftverk dödar fladdermöss. En förklaring är att kraftverken lockar till sig insekter. En annan är att de skadas av tryckförändringar runt vindkraftverken.
2001 visade en nederländsk studie att döda insekter kunde minska produktionen av vindkraft med upp till 50 procent. Studien väckte dock en annan fråga. Hur många insekter dör vid vindkraftverk? I en studie från 2019 sa forskarna vid tyska Center for Aerospace, DLR, att omkring 24 000 miljarder insekter flyger genom vindkraftverkens rotorblad per år. Av dem dör ungefär fem procent, vilket blir 1 200 miljarder döda insekter årligen. Om varje litet djur beräknas väga 0,1 gram uppgår den totala vikten för rotorbladen 1 200 ton. Studien kunde dock inte svara på om vindkraftsindustrin utgör ett hot för insektsbestånden.
De vilda däggdjur som påverkas mest av vindkraftsverken är klövvilt och stora rovdjur. Det finns en risk att verken skrämmer bort dessa från deras naturliga habitat. När det gäller hägnade djur och tamdjur så hävdar vindkraftsbolagen att djuren inte skadas och att tamdjuren lever i harmoni med verken. Några kommuner nämner dock i sina beskrivningar att både tamdjur och vilda djur upplever störningar och blir stressade. Utländska studier visar att när det gäller får, häst och nöt, så ser man bl a konsekvenser i form av avbrutna dräktigheter, missbildade avkommor, minskad fertilitet, tillväxtstörningar, störningar i foderintag, störningar i produktion osv.
Elnät och ägande
Elen behöver transporteras från vindkraftverken ut på nätet. För detta behövs det transformatorstationer, kablar m.m. Detta står inte vindkraftsbolaget för utan det får vi betala via nätavgiften. Det handlar om stora belopp.
De flesta investeringar som görs i svensk vindkraft kommer från utländska investerare. Från bland annat pensionsbolag, investmentbanker, kapitalförvaltare och energibolag. Av de 90 miljarder kronor som investerats i ny vindkraft i Sverige mellan 2017 och 2022 är China General Nuclear Power Corporation, CGN, inblandat i nästan en femtedel. Det handlar om totalt 321 vindkraftverk. Vid samma tid som CGN ökade sitt ägande i Sverige så sattes det upp på USA:s svarta lista.
Inslag från TV4 om ekonomin i vindkraftsindustrin
Vindkraftindustrin
Vindkraftsbolagen, olika politiker, myndighetsliknande energiupplysningsorganisationer och naturorganisationer menar att vindkraften är det som är det viktigaste för att vi ska kunna ordna vår elförsörjning och få fossilfri el. Vindkraften är grön, förnybar, klimatsmart och det är det energislag som är framtiden.
Kritik mot vindkraften är man ofta lite raljerande mot. Frågan om fåglar och vindkraftverkens fara för fågellivet t. ex. där man från energimyndigheten, de olika vindkraftsbolagen och naturvårdsorganisationer säger att stora fönsterrutor och, framförallt, katter är ett mycket större hot än vad vindkraften är.
Lily är upprörd över de grova anklagelserna
Ørsted tar i ordentligt och skriver t. ex. detta på sin sida fakta om vindkraft:
Varje år dör miljontals fåglar till följd av mänsklig verksamhet. Enligt en studie från USA myndighet Fish & Wildlife Service finns det några direkta dödsorsaker, som att de blir påkörda av bilar, flyger in i höga strukturer eller bli uppätna av katter som vi håller som husdjur. finns också många indirekta orsaker, som att deras livsmiljöer förstörs, störningar i ekosystem och förändringar av klimat- och vädermönster orsakade av människor!
Klimatförändringarna är det största hotet. Samtidigt hotas hela arter och ekosystem av de aldrig tidigare skådade förändringar i jordens atmosfär som vi redan ser som en följd av förbränning av fossila bränslen. Nästan 400 nordamerikanska fågelarter tros vara utrotningshotade på grund av klimatförändringarna. Övergången från fossila bränslen till ren energi är ett av de största stegen vi kan ta för att begränsa dessa förändringar och skydda allt växt- och djurliv på jorden.
De nämner dock att vi på Ørsted försöker göra vad vi kan för att vi som vindkraftsutvecklare utgör ett så litet hot mot fåglar som möjligt.
Det man inte nämner är att det är olika typer av fåglar man pratar om. När det gäller vindkraftverken så är det örnar och liknande fåglar man är orolig för att de ska skadas eller dödas av vindkraftverkens blad. Katter tar inte örnar, det är småfåglar vi pratar om då. Det är ett oärligt sätt att jämföra på. I vindkraftsparken i Beth har det dött en örn. Det har även skett ett oljeutsläpp då en växellåda i ett av kraftverken gick sönder, men det är ett problem av en annan typ.
På andra områden har det inte gjorts några ordentliga undersökningar på hur vindkraftverk med dagens storlek påverkar. När det gäller de ljud och infraljud som vindkraftverken genererar så har det inte gjorts någon större undersökning efter att vindkraftverken började växa sig över 100 meter. Det har heller inte gjorts några undersökningar på hur mycket mikroplaster och Bisfenol A (eller Bisfenol F) som vindkraftverkens blad släpper ifrån sig. Industrin säger att det handlar om gram per blad och år men då hade inte ett blad sett ut som de blad som ligger i Buttle på Gotland.
Det har överhuvudtaget inte gjorts några undersökningar av hur olika delar av vindkraften påverkar sedan vindkraftverken började bli högre än 100 meter. Ett verk som är 250 meter högt påverkar förstås mycket mer än ett som är 100 meter högt.
Baotou Mongoliet, Credit: Liam Young/Unknown Fields
Den stora materialåtgången av betong, stål, järn, koppar och jordartsmetaller nämns inte. Det man säger är att det bara tar 6,5 månader för ett vindkraftverk att ”betala tillbaka” den energimängd det tagit att bygga det (i april var siffran tre månader). Inget nämns om hur jordartsmetallerna grävs fram, beroendet av ett land som Kina, att vi blir delaktiga i amazonas skövling, epoxin i bladen, att bladen inte återvinns ännu. Man säger att bladen håller verkets livslängd när de ibland behöver bytas redan efter 4-8 år.
De ytor som vindkraften tar i anspråk nämns aldrig. En vindkraftspark är ingen trevlig plats att vistas i. Förutom ljudet och ljuset så är det periodvis en farlig plats. Under vintertid så släpper bladen ifrån sig is. Isbitar så pass stora att du kan skadas om du får en sån bit på dig. En sådan isbit skadar förstås det djur som träffas av den. Det finns varningsskyltar långt innan vindkraftverken som informerar om att det är riskfyllt att vistas där. Det är oklart om djuren i området kan ta till sig informationen på skylten (obs, ironi).