Vindkraftsljud är inte ett enda “värde”. I praktiken är det en kombination av tidsvariation, lågfrekventa komponenteroch väderberoende utbredning. Det gör att en anläggning kan uppfattas tydligt vissa kvällar och nätter men knappt alls andra dagar – även när vindstyrkan vid marknivå ser liknande ut.
Den här delen av webbplatsen går igenom:
En promenad från en bostad till en anläggning med 10 stycken Vestas V136. Bostaden ligger 750 meter från närmsta verk i anläggningen.
Vindkraftverksanläggningar placeras ofta i miljöer som antingen klassats som tysta eller av många setts som tysta. Vindkraftverken låter även när de står helt stilla. Kylaggregatet och att verket måste röra bladen och röra sig mot vindriktningen ger även det ifrån sig ljud.
Vindkraftsljud påverkas av (1) atmosfärens stabilitet, (2) vindskjuvning och (3) turbinernas driftläge. Det är därför ljudet kan vara tydligt under vissa kvällar/nätter och svagt under andra, utan att något “gått sönder”.
I ett åskovädret slogs ställverket i anläggningen som detta verk står i ut. Det tog en vecka innan ställverket reparerades. Under tiden ställverket inte fungerade så var verken helt stilla, bladen rörde sig inte, belysningen blinkade inte och verken var helt tysta. Filmen visar hur mycket ett vindkraftverk låter och hur det skulle låta på den platsen om inte vindkraftverken fanns där. Filmat vid liknande väder med exakt samma utrustning.
Ljudet vid bostad 800 meter från etablering med isbildning på blad
För att det är standardmåttet som ofta används i underlag och kartor, trots att det inte alltid beskriver upplevelsen väl för vindkraft.
Bakgrundsljuden sjunker och vissa väderlägen kan gynna utbredning – ljudet blir mer framträdande.
Nej, det varierar med vindriktning, stabilitet och driftläge.
För att rytm, lågfrekvens och intermittens ofta driver upplevelsen.