Vindkraftverk påverkar. De påverkar med sin storlek, rörelse, ljus, ljud och placering i landskapet. De verk som idag planeras, och också har byggts, är 250 meter höga. Verk på närmare 300 meter söker bolag nu tillstånd för att få bygga, mindre än 1000 meter från folks hem.
Fladdermus hittad vid vindkraftverk.
Hinderbelysning
Alla vindkraftverk över 45 meter ska förses med blinkande ljus. Vindkraftverk som är 45 -150 meter ska förses med blinkande medelintensivt rött ljus och vindkraftverk över 150 meter med blinkande högintensivt vitt ljus. Det innebär att ljusmarkeringar från vindkraftverk kan störa boende både kvälls- och nattetid.
Ljuset från hinderbelysningen på ett annat verk reflekterar på ett annat verk.
Ljuset från hinderbelysningen från olika avstånd från en vindkraftsetablering
Ljud och buller
40 dBA ekvivalent. Det är den ljudnivå vindkraft enligt tillstånden får ha vid en bostad. Ekvivalent innebär att det är medelvärdet på ljudet under en halvtimmes mätning. dBA mäts så att 43 dBA är ett ljud med dubbelt så mycket energi som 40 dBA. Ett medelvärde mellan 43 och 40 dBA är alltså mycket närmare 43 dBA än 40 dBA.
30 dBA. Ljudet vid en bostad när verken är avstängda. Att jämföra med ljudet i filmen ovan inspelat id samma bostad.
Ljud på mellan 55 och 60 dBA vid bostad. Det kraftiga ljudet beror bl.a. på att verkens blad har en isbeläggning, det ökar verkens källstyrka med mellan 10 och 15 dBA.
Isbildning på blad, iskast från blad och verk som körs för att kasta av is från bladen. Filmen visar en kraftig isbildning på bladen och effekten det har på ljudet från verken när verken körs med is på bladen. Verken körs i ”cykler” där de saktar ned och varvar upp för att sedan köras kraftigt kväll och natt vilket resulterar i ett ljud på närmare 60 dBA vid närmast bostäderna och ljud på närmare 45 dBA vid bostäder 5 km från verken. Dagen efter är isen på bladen borta, den har kastats av under natten.
När det är en hörbar ton från verk vid bostad så den högsta tillåtna nivån 35 dBA istället för 40 dBA.
Ljudet från ett verk som startar upp. När det är minuspriser på el står verken oftast stilla. Filmen visar en uppstart av ett verk.
Film som visar hur ljudet ökar när verket närmast en bostad går igång. De andra verken i etableringen är igång och ljudnivån vid bostad är då 36 dBA. När verket närmast går igång så ökar ljudnivån till 42 dBA vid bostaden.
Knarrande ljud från verk.
Skillnad på ljudet vid en plats när verken är helt avstängda och när verken snurrar.
Blad
Ett blad till ett vindkraftverk innehåller förutom glasfiberkomposit och plast ca 150 kvadratmeter balsaträ, se bild nedan, från (ofta) den ecuadorianska regnskogen. Man pratar om att bladen släpper ifrån sig mikroplaster (se slitaget på bladen på film och bilder), det finns dock inte några undersökningar på hur mycket. Bladen slits av bl.a. regn och snö. Vindkraftsindustrin anger siffran 0,15 kilo per verk och år. Man kan iaf konstatera att bladen har ett slitage, annars hade inte företag som sysslar med att reparera blad eller tillhandahåller produkter för att förebygga slitage förekommit.
Isbildning på blad.
Ljud från blad på Siemens Gamesaverk där något är löst och rör sig i bladet.
Skuggning
Skuggning från verk
Turbin och torn
Turbinen sitter på tornet, ett torn som i filmen är 120 meter högt. De verk som idag planeras har en tornhöjd på över 150 meter.
Torn som rör sig i en ”ormrörelse”. På det här verket byttes det efter att detta uppmärksammats delar i bladen.
Fundament
Varje vindkraftverk står på ett fundament av betong. För varje fundament i anläggningen i filmen behövdes det betong från ca 100 betongbilar. Ett vindkraftverk från Vestas på 4,2 MW med en navhöjd på 155 meter väger ca 750 ton, fundamentet innehåller 750 ton betong och 40 ton stål och järn.